blivandetvillingmamman -

Min förlossning

Den 23 Mars kl 13,00 lades vi in på förlossningen i väntan på vårt planerade snitt som skulle genomföras den 24 Mars.

Vi fick vårt rum och vikt, blodtryck, temp och lite andra prover togs på mig. Vi fick efter det åka ner på operation och träffa världens mysigaste narkosläkare och efter vårt samtal med henne släppte alla mina rädslor och min oro inför snittet. Hon svarade på alla våra frågor och bara det gjorde mig mindre orolig.

Efter samtalet med henne fick vi träffa kirurgen som skulle snitta mig och prata med henne en stund. Vi fick då reda på att vi skulle vara på operation redan 07.15.

Den natten sov jag mer än förväntat vaknade endast en gång runt 03 och behövde gå och kissa annars sova jag som en stock och jag var beredd på att vara vaken hela natten.

Vi blev väckta vid 06,00 och jag fick duscha i den trevlliga tvålen.
Ner på op efter det att Johan fått snygga op kläder, fick nålar i båda händerna och dropp inkopplat sen satte dom sipnalbedövningen och det va lite små läskigt att inte känna sina ben. Snittet lades och bara mintuer senare föddes Elias 08,14 var nu klockan och ynka 2 minuter senare kom Adrian ut. Vid den tiden hade jag förlorat så mycket som 2 liter blod och mitt HB sjunkit till 85 och min puls var nere på 40 så jag var så trött att jag inte orkade hålla ögonen öppna utan låg och halvsov när dom sydde mig. Jag fick sedan åka till uppvaket och Johan fick åka ner med twinsen till förlossningen själv.

På uppvaket låg jag och sov en stund innan mitt Hb började stiga och bedövningen började släppa och jag började känna mig som en människa igen. Efter drygt 2 timmar fick jag åka ner till mina killar på förlossningen.

Nu ska det strax skäras i mig;)

Nu är det minsann dax!

Till vänster är den underbara sköterskan som tog imot mig när jag kom ner till Op, Veronica hette hon det var även hon som förberedde mig inför snittet. Till höger är narkosläkaren som satte spinalbedövningen (inte samma som vi träffade dagen innan)

Min publik;) Ett gäng med läkarstudenter som fick vara med och titta. Killen längst bak såg så tuff ut innan operationens början men blev vitare och vitare i ansiktet ju längre tiden gick...